|
torsdagen den 12 februari 2004
Kära Gunilla,
Det ultimatum du ställde mej inför var sannerligen
knepigt. Ge upp domännamnet - eller så får
vi ta till juridiskt våld för att få domännamnet
borttaget från dej. Bara anmälan kostar tio tusen
kronor. Advokatkostnaderna för allt besvär är
knappast mindre än så.
Handen på hjärtat - det enda du behövde ha
gjort för att få mej att lägga ned domänadressen
var att fråga snällt och visa en gnutta medförståelse.
Då hade det gått alldeles gratis! För vem
vill hjälpa en trångsynt myndighet som spenderat
de senaste fem åren med att totalt ignorera mina frågor
och åsikter - och till råga på allt hotar
MEJ för att jag har mage att sätta mej upp mot regler
som faktiskt förstör mitt liv.
Frågor:
- Tror du/ni på fullaste allvar att din/Västtrafiks
aktion med att tvinga tillbaka domänadressen skulle
ge er mindre badwill (om nu "badwill" är
motsatsen till goodwill)?
- Vore det inte bättre att använda de tiotusentals
kronor till något bättre? Pengarna skulle täcka
kostnaden för installation av ganska många rullstolsplatser
på spårvagnar!
Jag bjuder in dej till en helt ocensurerad debatt på
min hemsida.
Vågar du anta den utmaningen, Gunilla?
Med hopp om snabbt svar,
- Erik
|
